Så nu har tiden hoppat till 2026 det har flutit mycket vatten under broarna och just Matchless är still going strong. Hon har provat att få befinna sig i familjen Sederholms ömma omvårdnad några år och numer vant sig vid ostkustens aningen mindre salta omgivning. Hon trivs fantastiskt bland båtarna på Kopparmora vilken sannolikt är en av Sveriges trevligaste och mest välskötta båtklubb. Lite cirklar har slutits och den ursprungliga ägaren har återinträtt i ägarroll och det där var ett kärt återseende som sent skall glömmas.
Det är ju kanske först efter några år man får facit på hur det blev med allt det där man jobbade med och trodde sig kunna tänka ut. Att i princip allt fungerade var en glad överraskning. Nåja inte helt fläckfritt, lite intressant konstaterades att jag vid något tillfälle köpt in sk sockerbitar av fel fabrikat. Dessa spökade på två ställen. I navigations och instrumentsystemet där NMEA kommunikationen inte fungerade samt att Raymarine ekolodet fick för sig att tappa koncentrationen från tid till annan och glatt varna för grunt vatten tom när det var mer än 5 meter djupt. Det där blev väl mest upptäckt av en slump. Mycken felsökning slutade i just den där sockerbiten där det konstaterades att skruvarna var av vanligt stål. Efter byte fick man tillbaka NMEA och ekolodet har inte klagat en enda gång! Nästa säsong var det dags igen, Ankarspelet konstaterades inte helt lyda upp order vilket var irriterande då det fungerade ibland och ibland inte. Som förut omfattande felsökning för att återigen hitta maken till den andra broken och ja lösningen var återigen lika enkel. Det andra var en konstruktions miss som aldrig helt hade lösts, Peter vittnade om att motorn stundtals kunde bli lite varm och ja det där larmet som fanns har nog varit riktigt bra då om jag minns rätt det triggas igång vid 92 C vilket ju inte alls är någon temp som förorsakar verkliga problem. Nu var det hög tid att sona sina tidigare konstruktions förseelser och lösa det där.
Peter hade misstänkt gångvärmen som bov och kopplat ur den men det hjälpte inte. Jag tog mig en funderare och konstaterade att det ju faktiskt går utmärkt att flytta värmeväxlaren tom av MD17C storlek till motorn från akter skuffen. När det där gjordes togs det en konsultations tripp till de trevliga killarna hos Martec. Allt diskuterades och de föreslog att jag skulle byta till deras värme uttag som ju sitter i temperaturgivarens hål med ett T stycke så temperatur givaren blir kvar och dessutom ett vatten uttag. Nu blir det ju så att man då börjar ta ut varmvatten på motorsidan om termostaten vilket ju kan diskuteras. Undertecknad konstaterade att han aldrig haft problem med att motorn gått för kall så att ta den diskussionen med de som konstruerat det där kändes mindre välbetänkt. Så sagt och gjort nu nästan originalsystem men principiellt väldigt överdimensionerat. Nu kan man väl ändå inte ha några problem med kylning? Svaret är definitivt nej om man inte inkluderar det faktum att motor temperaturen förs efter lite längre motorgång kom upp precis i "gröna bågen". I praktiken gick motorn lite kall och detta även om man körde som om man äger en sjömack.
Så tillbaka lite i tankeboxen, det är ju tydligt att den betydligt kraftigare cirkulations pumpen ( den eldrivna) trycker mycket vatten ut genom värme uttaget vilket gör att motorn inte börjar gå upp i temp förrän allt vattnet värmts i varmvatten beredaren. Sedan är nog kyleffekten också så hög att den stabiliserar hela systemet strax efter termostatens öppningtemperatur. Så nu blir det till lite mer glykol blaskande och tömma sustemet, flytta värmar uttaget till efter termostatens utgång, kanske en aningen högre temp på termostaten ( det är samma som till en gammal B18 så där finns det många temperatur varianter att välja mellan). Gångvärmen skall monteras in igen och den kommer nu att ligga efter varmvatten beredaren, skam den som ger sig. I teorin skall det nu fungera. Gubben har på gamla dagar vant sig att ha den här typen av diskusioner med Googles AI och kanske den typen av tanke turbo leder till bättre resultat än vad kaffe och bullar drivna human computers kan ståta med vad gäller beräkningskraft. Det återstår att se, det där blir testat först nästa år.
En kille vid namn Trump har ju stökat till det ordentligt i mellanöstern vilket ju vid det här laget nog får ses som någon lite svärbegriplig tradition hos just innehavare av det där ämbetet. Gubben har funnit det för gott att låta Matchless få stå på land då han finner det svårbedömt om det finns risk för tillgångsbegränsningar vad gäller transport lösningar till Stockholm för en utlandsboende vid tiden för upptagning till hösten.
Nu glömde ju jag en annan sak som behöver fixas. Den som läst bloggen kanske minns att det lades en del jobb på Teaddäcks fabrikation. Det som nu lite underligt dykt upp är att på delar av sittbrunnen har Bostiks nåtmassa bestämt sig för att återgå till ohärdad konsistens viket ju är lite kladdigt. På däck finns det ett 5 cm streck med samma fenomen. I övrigt är nåtmassan i nyskick och vad som föranlett detta är omöjligt att reda ut, kanske några patroner som fick någon felblandning eller något helt annat. Det underliga är verkligen att det förefaller som något som definitivt är lokaliserat på ett sätt som indikerar att det rör sig om ett antal patroner som gett det här utfallet. Tummarna hålls för att det inte är en sjuka som sprider sig men när nu båten är täckt är ju tillfället utsökt att gräva ut det mjuka och fixa problemet.
I övrigt noteras att det rullförsegel som Peter införskaffat och är en aningen mindre Genua är helt suveränt för gubbsegling.
Sedan skall väl i sanningens namn det även nämnas att wallas spisen fick sig en riktig service med nya vekar och glödelement. de där spisarna är känsliga för att man använder korrekt bränsle och nu när det börjar bli riktigt länge sedan Statoil blå försvann får man kika lite extra på specifikationerna om man önskar sig felfri funktion. Riktig djupdykning i ämnet ger faktiskt vid hand att precis samma produkt faktiskt fortfarande går att få tag på men den heter nu Exxon D60 om minnet inte sviker och säljs av kemi industrin som ett industri avfettningsmedel! Blir storförpackningar om man önskar det. Annars går det ju faktiskt att köra med Kemetyls produkt och som vanligt är det Isopropanol några procent som ser till att vatten absorberas och att tom förvaring under sträng vinterkyla inte leder till parrafin utfällning. Då funkar de där gamla sakerna felfritt.
Utifrån Matchless perspektiv var nog förra årets tur med nästa generation en höjdpunkt, Kim Matilda med sönerna Ebbe och Albin mönstrade på för att prova hur Matchless skötte sig när Sverige bjuder på i stort sett ihållande mycket kraftigt regn. Då förra årets värmebölja med 22C i vattnet är ett tydligt minne för gubben så var just de dagarna med barnbarnen ombord en klar väder kontrast.
Året innan hade ju vår jycke Zeus provat på segling i Svenska vatten, hans samlade erfarenheter på området var uteslutande från medelhavssegling och då på ett lite större flytetyg. Nu kunde man direkt konstatera att han som inte direkt frivilligt badar längre än till mag djupt och mest är intresserad av att jag fiskar lyckades med flera ofrivilliga bad från både gummibår och bår under gång. att han fått flytväst visade sig vara en investering som betalades sig direkt, hantaget på ryggen gjorde hundfiske till en barnlek. Kanske han nu har lärt sig att de där hundarna i vattnet som bara visar huvudet är ganska trista kompisar vad gäller lek, de försvinner ju direkt när man hoppar i för att snacka med dom. att han skulle ändra personlighet vad gäller att vara först av gummibåten varesig detta gäller strandhugg eller när man skall äntra Matchless badplattform är nog inget att hoppas på men att hundar badar är egentligen inget att hänga upp sig på så länge de har flytväst.
De mer skarpsynta i den yngre generation frågade så klart varför farfar inte hade flytväst i gummi båten när Zeus var så exemplarisk vilket lite olyckligt hade förevigats på en bild. Det bästa svaret fick bli att gubben börjar bli så gammal att han glömmer tom viktiga saker ibland...
Vad gäller Zeus fick det konstateras att han visst kan hoppa ur förpiken tom med luckan ståendes ca 30 grader bakåtlutad på staget. För varje tänkande människa föreföll det omöjligt men nu är ju Zeus inte en sådan och ser uppenbarligen vinklar och kroppsvridningar som åtminstonde jag inte riktigt förstår, jag såg bara i ögonvrån en hund skjuten i lustig vikel som landade på däck glatt hoppade över pulpit ner på bryggan och tog en helt egen tre timmars sightseeing på Värmdö. Han tyckte det var riktigt spännande med diverse dovhjort och rådjur som det ju finns gott om, uppenbarligen fraterniserade han frisk med lokalbefolkningen vilet visade sig tre dagar senare när en okänd kvinna på Pizzerian hälsade på honom och medelade mig att de träffats en stund hemma hos henne under hans utflykt. Han hade dock dragit gränsen vid att följa med in utan såg till att ha ryggen fri då han uppenbarligen ansåg att det fanns mycket mer spännande att utforska.
Husse hade ju gjort några lama försök att knalla runt och vissla efter honom och just när polisen kontaktats, telefonsamtalet var klart och gubben tittade upp över spryhooden kom en glad hund springande på bryggan, hoppade obehindrat över pullpit och indikerade att han nu var riktigt törstig samt att mat efter tre timmars träningspass vore en utmärkt avslutnig på en kul dag.
Initialt nämndes ju Kopparmora båtklubb, den största tillgången är ju naturligtvis sällsynt trevliga människor på klubben men det förtjänas att även nämna hur lätt och kule det är att ha båt när en bra sublift finns, mastkranen är välbyggd, stor bra mastskjul med utsökt logisktik hjälp och fina bra underhållna bryggor.
