Inte ens halvårsvis försening vad gäller rapportering men Matchless är klar sedan länge och har två säsonger av segling under bältet!

Likt en Ketchupflaskas oöverträffade förmåga att spotta ur sig allt eller inget har författaren haft svårt att få ur sig det där allra sista i ur byggnationen. Tempot var under våren 2012 stundtals varit lätt hektiskt för att möta de riktigt hårda deadlines som sattes upp för att Matchless äntligen skulle få bukt med ett evist rykte om att hon över åren utvecklat svår Vattuskräck. Att blogga har faktiskt inte ens dykt upp som en option över möjliga aktiviteter.

Vi vet nu att ryktena om Vattuskräck var kraftigt överdrivna men för säkerhetsskull lät vi henne provbada i Vänerns sötvatten innan hon fick sin första kallsup saltvatten på länge då Göteborgs hamn lades i kölvattnet och vi närmade oss hemmahamn på Hälsö.

Processen att " bli klar" med bygget inför sjösättning är i sig intressant då det ju dyker upp många så svansar från tidigare delprojekt som av någon anledning ( oftast saknad av någon detalj som måste införskaffas) inte nått fulländning.

Helt plötsligt skall varje sådan där svans kuperas , come hell or high water och när de inte låter sig tämjas direkt infinner sig en viss press då tidigare nämnda deadlines rycker allt närmare...

Planen sedan införskaffandet av båten har varit att hon skulle få rulla de dryga 10 milen öster ut till Gävle för sjösättning och sedan antingen kanalfärd till Göteborg eller en mer kustinspirerad inspektion av våra sydligaste farvatten. När vi nu efter alla år hade bestämt oss för att vara klara insåg vi att andra åtaganden pressade på och tiden för en lång jungfrufärd inte fanns där.

Kerstin som är kreativ till naturen och dessutom inte blyg för att fatta beslut tog en tur på Nätet och kom snabbt upp med lösningen om en transport per lastbilssläp till Kristinehamn och sedan sjösättning där för att ta en tredjedels kanalfärd ner till Göteborg.

Den planerade sjösättningen i Gävle med intresserade åskådare som följt eller till och med blivit involverade med allahanda support under alla år blev ju då helt omöjlig och Kerstin som inte räds den typen av små problem proklamerade omedelbart att Öppet Garage skulle hållas kvällen före färden västerut. Alla inbjöds och det gick till och med att få till lite skaffning med tillhörande bubbel för dem som så önskade.

 

Kvällen innan öppet garage och således avfärd minus 48 timmar så höll undertecknad på med att dra nytt kablage i masten som limmades in i profilen med Sika. Några masonit bitar behövdes för att kila fast alla kablarna medan sikan stelnade och det var lite stressigt i största allmänhet vilket säkert bidrog till att de närmaste veckorna fick högerhandens ringfinger vara bandagerat efter en del ihoptråcklande på akuten.  Första gången som jag lyckats såga mig med bandsågen , helt onödigt på alla sätt och vis men mycket tur i oturen då fingret klarades galant och endast ärrvävnad är bestående men.

Man kan ju inte nog påpeka vikten av att inte stressa, slarva eller hålla ordning på sin arbetsplats och jag kan direkt erkänna att jag bröt mot allt det där...

Nåväl transport av båten var bara en enda stor njutning från start till dess att hon hängde där i travel liften beredd att plumsa.

Thomas på Thomas Sjöstrands åkeri som specialiserat sig på det här med Segelbåttransporter få allra högsta betyg. Trevligare kille som dessutom i allt är ett fullblodsproffs på att lyfta , lasta och sedan köra mjukt och fint från Falun till Kristinehamn.
Inte en skråma på något och båten åkte kungligt på det specialbyggda släpet med luftfjädring.
Skall du transportera båt är det detta företaget som gäller , blir en väldig skillnad när det är en kille med egen båt som dessutom byggt båtar och verkligen vet hur man ser till att inte lyfta sönder grejor.

Nästa mycket positiva bekantskap är Bosse på Gustavsviks marina, en underbar Värmlänning som med sitt trevliga sätt gjorde att vi kändes oss hemma de där dagarna vi gästade honom efter det att han satt Matchless i sjön.

 

 Första doppet på riktigt många år! Lite kallt?

Mastkran lånades och OE36 grabbarna från Karlstad som förbereder en Jordenruntsegling kom och hjälpte till med på mastning. Allt helt odramatiskt förutom att undertecknad hade missat att mastfoten inte stod helt rätt och att masten således inte kommit hela vägen ner vilket gjorde att det innan detta uppdagades var lite knepigt att få toppvanten att räcka till längdmässigt..

Jungfruturen gick från Gustavsviks marina till Kristinehamns gästhamn inte den längsta sträcka men inte helt odramatisk då det var mörker navigering i okända vatten och att helt plötsligt såg det ut som motorn gick varm...naturligtvis var undertecknad ensam ombord då sonen Kim körde bilen runt viken...
Det hela avlöpte väl och ny termostatgivare införskaffades vilket gjorde tempproblematiken aningen mindre. Så här nu i efterhand kan det väl konstateras att propellern som är en 3 bladig Volvo Penta folding 16X11 är för stor och att den inte fick motorn att varva till mer än 2200 rpm ens när allt var helt fräscht vad gäller havstulpaner etc.

Första tur under segel gick från Kristinehamn till Otterbäcken och naturligtvis blåste det 12m/s rakt i näsan. Fantastisk kryssbåt och Autopiloten är riktigt bra på att " segla".
Vänerns lite kort och krabba sjö gjorde att fördäck stundtals överspolades och naturligtvis kan man genast konstatera att Nicros sol cellsventilator inte tål den  mängden av vatten utan att släppa igenom en del in i förpiken...

My behöver torka efter etappen Kristinehamn-Otterbäcken. Bra första insats om 27Distans kryss i ordentligt med vind!

Vackert väder nästkommande dagar och det var verkligen goväder över Vänern och ner genom Götakanal mot hemmahamn på Hälsö.

 

 

 

 

Göteborgs hamn angörs från Norr, Läppstiftet i bakgrunden. 

 

På plats vid bryggan på Hälsö

En lång resa från påbörjat projekt till färdig segelbar båt var slutfört med mängder av tillfredställelse och en aning saknad. Att bygga båt har verkligen varit mer än kul och trevligt.

Hela gänget njuter av att vara i hamn.

Nu följer nästa fas, segla njuta och säkerligen 1000 små göra klart eller ändra på projekt!

Som min pappa Hans alltid sa "A thing of beauty is a joy forever", tack till alla er som gjort resan möjlig.